shopaholic = välgörenhet
Hemma nu från shoppingen. Känns väl sådär nu faktiskt. Självklart känns det ju nästan så misslyckades idag. Jag skulle bara till gallerian och köpa det där förbannade låset på Clas Ohlson. Klev in i gallerian och verkligen försökte göra allt för att inte kika in i skyltfönstrena. Men att kliva in i en stor galleria är svårt för mig. För mig är det som himmelriket blandat med ångest. Himmelriket för det är allt jag älskar där, ångesten är för jag vill ta med alla butiker hem till mig. Få nya älskade små saker!
Jag såg tyvärr in i H&Ms skyltfönstet när jag skulle ta rulltrappan upp till Ohlsons. Jag blev blixtförälskad! Jag gick in och blev verkligen helt paralyserad av alla kläder! Jag bestämde mig bara för en klänning och ett midjeskärp så det var väl helt okej, tror det kostade runt 500 bara så. Jag vill ju börja sluta minska på mina kostnader lite, inte för att någon egentligen har gnällt utan för jag inte längre vill vara beroende av andra människor. Jag vill inte sitta där som 20 år och ringa mamma och be om pengar fortfarande. Jag vill inte vara den där vuxna människan som inte kan ta hand om sig själv. Jag vill inte vara den personen som snor sina barns barnbidrag för att köpa nya skor, inte vara den där sambotjejen som köper upp sin lön och glömmer bort att jag har en hyra att betala också. Jag vill inte sitta där hemlös sen, ensam och skulder på flera hundra tusen för jag blir blixtförälskad i saker. Jag känner helt enkelt att det börjar gå lite för långt. När man till och med börjar sova med sina älskade handväskor borde det ju faktiskt börja ringa en klocka vilket det har gjort nu faktiskt.
Blev i alla fall lite mer grejer senare jag också handlade. Men försöker komma på bra anledningar nu till att vara en shopaholic. Och jag tycker faktiskt jag kommit på någonting riktigt bra. Jag hjälper ju faktiskt samhället varje gång handlar. T ex jag skapar ju fler arbetstillfällen? Jag hjälper de där stackars barnarbetarna som inte skulle fått någon lön i ifall inte någon köpte deras grejer och om dem inte skulle få någon som köpte deras grejer skulle dem inte få någon lön, inget jobb och skulle till slut svälta ihjäl! Kan ju låta lite skumt ju men samtidigt så är det ju sant. Däremot önskar jag att de skulle få gå i skolan och leva vanligt liv istället för att jobb som slavar. Det är verkligen olyckligt men tills vidare hjälper ju dem. Se det så här, en del människor skänker pengar till Röda Korsett andra shoppar handväskor och skor och båda kategorierna sysslar faktiskt på ett eller annat sätt med välgörenhet!
Skrivblock att ha i handväskan ifall man får någon bra ide på tunnelbanan!
En handväska som är stor nog att ha som skolväska!
Necessär att ha som pennskrin!
Läskigt för mig att gå in i elektronik brutiker.
Blev kär i dom här rosa små sakerna.
Alltid bra att ha en extra hårddisk till datorn och en extra dvd spelare också!
